Snart inget internet

Om tre dagar går mitt internet ut. Och jag ska inte köpa nytt. Dels för att jag är fattig, och dels för att jag är snål och inte vill ge nästa person som bor i mitt rum två veckors gratis internet. Haha. Har jag betalar dyra jävla slantar för kasst internet så ska minsann han också få göra det. Jag har så jävla lite internet kvar nu också. Det är irriterande att behöva tänka att man inte kan kolla på youtubeklipp när man läser bloggar eller facebookar för att man har för lite internet. Australien är ett mystiskt land. Hur kan man ha så dåligt internet? Och TV. 5 kanaler är basutbudet som vi har här. Jag har inte tittat på TV frivilligt en enda gång sen jag kom hit. 

17 dagar har jag kvar i Australien. Synd att man inte kan göra något kul, som Amerikanarna. Dom reser runt som tokar nu sista tiden, helger överallt. Men sista helgen, om jag får depostitionen i tid, så tänkte vi väl försöka ha en enda stor hejdåfest med middagar och party. Jag får betala tillbaka pappa för det senare, haha. Står inte ut med att inte ha haft kul innan jag åker hem. Vi tänkte ta en till tripp till Brisbane också. Under dagtid den här gången.

It's killing me too

Åh, det finns så mycket filmer jag vill se så jag blir tokig. Hur ska jag komma ihåg att skaffa mig alla dessa filmer när jag kommer hem? Jag är en filmnörd, och jag har knappt sett några filmer alls på ett halvår. Det gör ont i mig nästan, haha. Jag har iaf lyckats bli kär i True Blood och 30 rock här. Kenneth i 30 rock är min idol.

"I don't drink coffee, sir. I don't drink hot liquids of any kind. That's the devil's temperature." <3

Hur som helst. Jag vill se eat, love, pray eller vad den nu heter, med Julia Roberts. Jag tror den heter något om lyckan och meningen med livet på svenska. Verkar vara en mysig film.
Det kommer suga getpung (ursäkta ordvalet, mitt ordförråd är tomt för tillfället) att lämna folket här. Det är inte som att vi kommer ses igen på ett bra tag, och det vet man ju. Om Ciré flyttar tillbaka till Europa lär jag ju försöka hälsa på henne, för hon är en fruktansvärt bra människa. En sån som alltid tvingar en tänka efter och göra vad som är bäst för en själv. Jag tror att det är delvis hennes förtjänst att jag åker hem. Inte på ett negativt sätt alltså, utan för att hon fått mig att inse att jag ska göra det som är bäst för mig och inte det som är smidigast för alla andra. 
Men det är inte självklart att hon kommer flytta tillbaka till Europa, och i så fall kommer det nog att bli svårt att ses. Och det suger. Men jag är glad att vi säger hejdå¨nu och inte om två år, för det hade varit betydligt svårare. Och Jagger är en genomsnäll människa som bara tror gott om alla han träffar. Han tänker alltid på alla andra före sig själv. Jag beundrar det eftersom jag alltid tror ont om folk i början, haha. 



The rush is worth the price I pay

Igår gjorde vi en spontanresa till Brisbane. Det var det bästa vi gjort hittills! Sam körde och han var lite orolig för trafiken i storstan. Haha, det var ju löjligt enkelt. Bara raka vägen ända in till centrum. Men jag förstår dom. Man blir ju helt förstörd av att bo i lilla Sippy Downs. Jag och Ciré var helt lyriska över ALLT i Brisbane. Det var inte ens en speciellt stor stad, men satan i gatan vad jag saknar städer. Jag måste bo i en storstad har jag kommit fram till. Jag älskar luften och avgaserna och ljuden och bråken i gatuhörnen. Jag fick känna mig som en lantis när personalen på 7 eleven tittade konstigt på oss för att vi var glada och trevliga medan vi handlade, haha. 
Vi åt middag på en uteservering mitt på en väldigt busy gata någonstans där alla asiatiska ungdomar hängde. De skrek på varandra och random folk gick förbi stup i kvarten och taxibilar stod uppradade vid vägkanten. Åh, det var underbart. Klockan var 21 en söndagkväll och vi bara vandrade omkring och tittade på människor. Det fanns människor ute klockan 21 en söndagkväll! Jagger pratade med ett fyllo som försökte sno hans plånbok haha, och jag och Ciré fortsatte gå för vi såg att det var nåt fel på karln. Men Jagger, sann Aussie som han är, trodde ju bara att gubben ville snacka lite. Haha. Jag älskar storstäder! 

Den enda nackdelen med Brisbane var väl att det var 90% asiater vi såg. Och det är ju Aussiefolket som är grymt trevliga av sig, så lite mer australienare hade nog gjort Brisbane till en mycket trevligare stad. Även om jag gillar den nu också, speciellt i jämförelse med Sippy Downs. Allt var väldigt modernt, vilket ju är najs. Men det finns ju en viss charm med alla gamla hus i Sthlm också ;) Jag ska helt klart bosätta mig i en storstad. Men inte Stockholm. Och inte Brisbane heller. Och inte Paris. Frankrike är inte min grej. Jag måste nog checka in London. Och New York och lite andra stortstäder i USA. Och Berlin. Jag har bara hört bra saker om Berlin. Och Amsterdam såklart. Ciré har gjort en jävla massa reklam för Amsterdam, haha.



Ni får se bilderna när jag kommer hem. Tar sjukt lång tid att ladda upp med kasst internet.

I know I'm lost but I'm waiting to be found

Jag har en liten filmönskelista som jag tänkte skriva här. Jag skulle vara sjukt tacksam om min kära systeryster kunde lokalisera dessa filmer tills jag kommer hem. De finns på DVD hos dig eller hos pappa, eller på gamla datorn. Okej?

Ten inch hero. Älskar den filmen <3 
RENT (behöver jag förklara det ens? ;D)
My sisters keeper
Dear John
The notebook
Hannah Montana the movie (haha, don't judge me! den är mysig.)

Okej, jag ändrar mig. Ta varenda film som finns på gamla datorn och ha dom på din externa hårddisk ;) Jag har filmabstinens! Jag äger två filmer här. Get him to the greek och Remember me. Och båda är helt okej, men inga feel-good filmer som man kan se hundra gånger om direkt. JAG SAKNAR ORDENTLIGT INTERNET <3 Jag har inget spotify, knappt några låtar på datorn och jag har redan youtubat för mycket den här månaden :(

ignite the light

Do you ever feel like a plastic bag
Drifting through the wind, wanting to start again?
Do you ever feel, feel so paper thin
Like a house of cards, one blow from caving in?

Do you ever feel already buried deep?
Six feet under screams but no one seems to hear a thing
Do you know that there's still a chance for you
'Cause there's a spark in you?

You just gotta ignite the light and let it shine
Just own the night like the 4th of July

'Cause baby, you're a firework
Come on, show 'em what you're worth
Make 'em go, oh
As you shoot across the sky

Baby, you're a firework
Come on, let your colors burst
Make 'em go, oh
You're gonna leave 'em falling down

You don't have to feel like a waste of space
You're original, cannot be replaced
If you only knew what the future holds
After a hurricane comes a rainbow

Maybe your reason why all the doors are closed
So you could open one that leads you to the perfect road
Like a lightning bolt, your heart will blow
And when it's time, you'll know


You just gotta ignite the light and let it shine
Just own the night like the 4th of July

'Cause baby you're a firework
Come on, show 'em what you're worth
Make 'em go, oh
As you shoot across the sky

Baby, you're a firework
Come on, let your colors burst
Make 'em go, oh
You're gonna leave 'em falling down

Boom, boom, boom
Even brighter than the moon, moon, moon
It's always been inside of you, you, you
And now it's time to let it through

'Cause baby you're a firework
Come on, show 'em what you're worth
Make 'em go, oh
As you shoot across the sky

Baby, you're a firework
Come on, let your colors burst
Make 'em go, oh
You're gonna leave 'em falling down

Boom, boom, boom
Even brighter than the moon, moon, moon
Boom, boom, boom
Even brighter than the moon, moon, moon

Okej, jag må vara en jävligt töntig människa. Men bra musik gör mig fan tårögd. Så här sitter jag och bölar till en Katy Perry-låt. Firework heter den, om ni inte förstod det. SPOTIFYA! Sjukt sjukt bra. Och sjukt sjukt sann för varenda människa som känner sig allmänt vilsen. Därför är den jävligt läglig just nu. Den går på repeat här, haha. 
Idag har varit en så jävla bra dag. Det är ASVARMT, säkert typ 29 grader, och jag gick upp 7 imorse för att simma några längder i poolen med Ciré och Jagger. Det var sjukt underbart. Bara sol och pool. Sen gick vi till uni för att kolla på en flash mob thing. Ni vet en sån där när folk bara börjar dansa helt random. Det var så sjukt kul och man blev helt inspirerad och det var dessutom en svensk låt. En sjukt dålig svensk låt, men ändå. Jag blev så glad och bara log. Sen satte vi oss utanför the pav som är typ en lokal med musik och TV och skit i mitten av Unicentral. Så där satt vi och pratade med massa folk som knallade förbi, och tittade på allt folk som chillade vid poolen och grejer. Så jävla najs. Och nu ska jag jobba lite på min novell. Det är fan inte lätt att redigera texter alltså. Jag har bränt mig som satan såg jag nyss. Najs, jag måste ha mer bränna innan jag kommer hem. Man kan inte komma hem efter 5 månader i Australien och bara ha en liten semesterbränna.Men nu kommer värmen hit. Och det är sjukt najs. Jag börjar gilla det här vädret.

We are golden

Så, jag ska åka hem. Jag har nog sagt det till alla vid det här laget, men jag skriver det här ändå. Jag vet att det är rätt nu, för alla mina vänner ska flytta ihop till en ASFIN lägenhet i Mooloolaba (som ju är världens vackraste ställe), och jag känner inte ens litegrann att jag skulle vilja flytta med dom. Då måste något vara fel, tänker jag. Jag vet att dom kommer ha sinnessjukt roligt där och jag vet att det skulle varit världens grej att bo där med dom. Men, det känns fortfarande rätt att åka hem.
Sanningen är att jag saknar att ha ett hem, och även om jag stannar här i tre år så kommer det inte att vara mitt hem. Jag kommer hela tiden bo med andra, jag kommer hela tiden att veta att det tar slut snart. Sånt förstör hemma-känslan. Jag hann få hemma-känsla i Piteå. Jag älskade min lilla lägenhet och Atlas och Angelicorna och Karin och Maja och Buffan och Sandra och Tira och ja. Allt. Även om vi hade våra draman typ jämt och ständigt ;) Så kändes det ändå som mitt hem ett tag. Kanske för att jag hade min egen lägenhet där jag kunde göra vad jag ville och spela musik mitt i nätterna och ja. Bara vara. Det är svårt när man bor med tre andra främlingar.
Dessutom var ju Piteå fortfarande Sverige, och Sverige är hemma. Men nu när jag är här borta och umgås med fransmän och en holländska varje dag så känns det som att Europa är mitt hem, och sen spelar det inte så stor roll vart i Europa det är. Allt annat är så sjukt annorlunda, men folk från Europa förstår varandra på ett annat sätt. Jag vet inte hur många diskussioner vi haft om ost och baguetter vi ska äta när vi kommer hem till Europa, haha. Jaggers roomie, jag tror hans namn stavas Côme (Men han presenterar sig som cum. på riktigt. mamma, det betyder sperma. så alla skrattar åt det här. han visste inte vad det var han presenterade sig som heller.) han och jag och Ciré får ha lektioner i ostlära för alla australiensare som inte har någon aning om vad en osthyvel är eller att man inte BRER brieost på mackan haha. Och att blue cheese består av mögel har vi liksom inte vågat berätta för dom ännu, haha. Så än så länge gillar dom det. Jag med, för det känns som hemma nu. Vilket är lustigt, eftersom jag aldrig gillade det när jag var hemma. (Vi har heller inte berättat att det vita på brieosten är mögel, men dom tror att man ska skala bireosten ändå så det spelar ingen roll.) 
Det lustiga är att dom säljer ost i "block" eller vad man ska säga, och osthyvlar. Men ingen har kopplat att dom hör ihop, så australiensarna skär osten med kniv eller river den.

No shine coast, haha

Jag skriver blogginlägg när jag borde plugga. Awesome äre. Idag och igår har det varit strålande sol och sjukt varmt. Google weather säger att det är 23 grader, men det känns fan som 30. Just nu säger google att det är 19 grader och regnar, men oj så fel google har hörrni. Hur som helst. Jag får ju inte njuta av vädret så det hjälper inte mig :(

Jag brände mig igår! Jag var slarvig och kletade inte på nån solskyddsfaktor för jag trodde att jag hade en rätt okej grund, jag är inte direkt vit. Men icket. Jag fick knallröda axlar fast jag bara var i solen i ca 10 min. Och i skuggan ca en timme kanske. Herrejösses vad solen tar nu. Det är nog för att det verkligen börjar bli sommar snart. Jag tror inte jag kommer ha några problem att få lite färg på benen iaf. Även om dom har varit jävligt sega på att bli bruna hittills. Om vi får många soldagar vill säga. Tydligen ska det ju regna som satan på sommaren här. No shine coast, som norsken så fyndigt kallade det. 

Jag är förresten kär i Paramore. Eller i Hayley Williams kanske. Hennes röst är underbar och jag spenderade halva dagen igår åt att youtuba henne. Här får ni ett litet smakprov:

When we collide

Jag vet inte vad jag vill göra. Det här är vad jag står och velar mellan:

1. Stanna här. Eventuellt skicka in en ansökan till TAFE och se om det är mitt "kall" eller whatever. Eventuellt bara stanna ett halvår till för engelskan och för att pappa och dom ska kunna hälsa på i Juni och sen åka hem efter det. Eventuellt bara stanna terminen och ut sen dra.. Någonstans. Hem, bort, jag vet inte. Men det beror på vad som händer med mitt kontrakt med UniCentral och vad som händer om jag bryter det. Och det beror på hur mycket pappa egentligen kan hjälpa mig. 

2. Åka hem ett tag, jobba, spara pengar och flytta till London eller Dublin. Helst London. 

3. Åka som au pair till USA. Bara passa någons unge och shoppa för alla pengar jag får. Jag tror det är ett bra sätt att se landet och ha kul i ett år innan man blir seriös. Men då gäller det att jag får slippa betala tillbaka på studentlånet i ett år. Men jag tror inte det är så svårt faktiskt. Jag är fortfarande registrerad hos STS och nu när jag har körkort skulle jag förmodligen komma iväg rätt fort. Jag har redan betalat allt som ska betalas också, har jag för mig.

4. Åka hem. Skaffa mig ett jobb med okej lön så jag kan flytta hemifrån, skaffa mig en liten lägenhet som jag kan inreda som jag vill och eventuellt en liten bil. Njuta av körkortet som fan. Umgås med alla vänner och släktingar och bara leva ett "vanligt" liv, haha. Där man vet allt, hittar överallt och ingenting är nytt och spännnande. Det känns skönt att tänka på det nu, men jag vet att det kommer bli tråkigt i längden. Försöka spara några slantar så att jag, när jag vet vad jag vill, kan plugga/flytta utomlands.

Jag är så jävla trött på plugg just nu. Det känns som att jag kanske eventuellt behöver jobba eller göra något annat ett tag så jag inser hur lyxigt studentlivet egentligen är. Så att jag blir inspirerad igen. Eller så slutar det med att jag aldrig vill plugga och vara fattig igen. Hua. Livet är fan inte enkelt.

Jag är vilse.

Jag gör inte rätt sak. Jag är inte på rätt plats. Även om jag gillar det här landet och människorna och ja. Det mesta gillar jag. Men jag pluggar inte någonting som inspirerar mig och det är fel, det här. Jag försöker fortfarande lista ut vad jag vill göra, men jag vet inte. Jag vet bara att det här är fel. 

Jag har hittat en utbildning på sunshine coast TAFE som verkar sjukt kul. Man blir typ kock, haha. Hur ofta har jag inte ramlat in på det? Men nu har jag börjat tvivla på allt. Jag vill inte krångla och fixa och byta skola och flytta och försöka krångla med att hitta nån som kan ta över mitt kontrakt med rummet här och allt. Och med visum och hoppa av skola och komma in på ny skola och allt jävla pappersarbete hela tiden. Det känns så jävla tungt. Men jag vill inte hoppa av allt och åka hem heller. Men tänk om jag fixar allt jävla arbete och skit och så börjar jag där och så är det också fel? 

Dessutom känns det som att det kommer sluta med att jag måste bo kvar här i 6 månader för att kontraktet säger det och jag vill inte slösa bort ett halvår till med lån och skit på något som känns helt fel. Det är så... svårt. Idag är en jävla skitdag.

VIDEO, hell yes!

Nu jävlar ska ni få se på grejer. JAG HAR FILMAT! Här ser ni minsann någon som håller vad hon lovar. Det var inte lätt, ska jag säga er. Jag fick lura i dom att jag filmade för att mamma ville se dom haha. Det är ju säkerligen sant också, men som om jag bryr mig om det? Det är ju SVINKUL att filma! :D Det kommer en film till sen med en annan kompis med, men jag har för lite internet för att ladda upp den nu. (Ja, ni läste rätt. För lite internet. Australien är ett retarded land när det gäller internet.) 

Hur som helst, här kommer den. Skratta inte åt mig bara för då jävlar. Den är lite på sniskan, filmen. Jag har ingen aaaaning om hur det kunde bli så. Jag är ju mästerfilmaren efter två år på LTU såklart! :D 


Det här är alltså Cire och Jagger :)

The bird and the worm

Okej, förlåt för kass uppdatering. Saker har blivit vardag så det känns som jag inte har något att berätta. Men det är ju självklart helt osant eftersom jag är på världens underbaraste plats!

Hur som helst, lite nyheter då: jag har klippt mig. Håret är kort nu. Mycket skönare i värmen. Bild kommer någon gång. Och hmm.. Jag har australieniserats totalt och går runt i flipflop dagarna i ända. Jag försöker undvika att säga "dude" och "man" men det ramlar in då och då ändå. Ciré säger att hon också försökte låta bli och det slutade med att hon en gång svarade på en fråga med "yeah dude man nooo" hahaha ;D Jag diggar Cire och Jagger. Dom är så jävla sköna. Jagger har nyss varit på semester och sett snö för första gången i sitt liv. Han var sjukt imponerad, eller som han sa: jag har sett snö falla från himlen och ner på våran bil för första gången "in the history of time". Hahahaha. Jag skulle filmat så hade ni förstått hur roligt det här var.

Jag ska filma idag tänkte jag, så får ni se mina vänner. Jag måste be Chris berätta lite om sig själv så ska ni få se nån som älskar sig själv lite för mycket. Han är helt övertygad om att han är gud och så mycket bättre än alla andra. Han är rätt grym faktiskt, men det behöver han verkligen inte höra. Av nån anledning tror han att jag förstår honom och hans manipulativa personlighet bättre än någon annan så han försöker inte manipulera mig. Det är rätt skönt. Men jag tycker mest han är rolig för han påminner så jävla mycket om Leo med sina konstigheter. 

Okej, vad mer? Jag ska byta tillbaka till journalistik tror jag. Jag snackade med en studenthjälpare eller vad fan det heter idag. En Eva Riklund helt enkelt. Fast inte lika bra såklart. Hon var fett impad av att jag kom där med mina översatta kursplaner och betyg på engelska och var sjukt organiserad. Haha, jag kan när jag vill. 

Jag hade för övrigt två muntliga presentationer den här veckan och jag överlevde! Jag tror jag kommit över min fobi för att prata engelska inför folk nu. Erja, hälsa Essam att jag kanske börjar prata engelska nu! Haha. Jag har väl insett att jag inte är så kass som jag tyckte att jag var. I jämförelse med alla andra internationella studenter har jag insett fakta. Jag är helt okej. Folk säger dagligen att det inte låter som jag är svensk. It makes me happy! Alltså, inte för att svenskar suger på engelska för det gör vi verkligen inte, men jag vill gärna inte låta som Samis fejkengelska ;D Vart var grammatiken i den meningen? Hur som helst. Det var nog allt. NEJ FÖR FAN. Jag har ju skrivit en novell också. Men den är inte klar en så endast mamma och jossan har fått läsa den än. Den ska redigeras massa först. Men vecka typ 45 är den klar. 

Åh, förresten har jag en geckoödla i mitt badrum :D Hur Australien är det då? Fast Hasse är spårlöst försvunnen idag. Han är snäll, Hasse. Han käkar spindlar som kan döda mig, så jag gillar honom. Men han skrämde mig lite när jag såg honom första gången, det måste jag erkänna.

SPRING BREAK!

Okej, så mitt lov började i onsdags, men det var igår lovkänslan började på riktigt. 
Jag vaknade sent, typ 11:30, och vid 12 hade jag redan börjat bli uttråkad så jag ringde Jagger och Ciré för att kolla vad som hände hos dom. Jag var beredd på att de nyss vaknat och skulle till affären eller nåt sånt vanligt, men icket. "Vi tänkte börja dricka typ NU så kom hit!" sa dom. Jag blev en aning chockad, men det lät ju asbra så jag skyndade mig dit. Sen visade det sig att Chris också var där och han var redan full, så det var bara att försöka komma ikapp. Vid typ 7-8 på kvällen gav Ciré upp och gick hem, men Chris lyckades övertala oss andra om att vi skulle gå på bio med honom, en annan kompis och kompisens flickvän. Så vi åkte med dom till the plaza där bion är och såg vääärldens kassaste film. The expendables tror jag den hette. Sjukt jävla dålig. Noll story, bara action. Men det gjorde inget, vi hade kul ändå. Sen åkte vi hem och alla gick hem och sov. Så jävla skön dag. 
Så jag trodde ju att baksmällan skulle vara hemsk idag, men nej. Det var bara förjävligt att min roomie lagade mat kl 10 när jag vaknade och det luktade helvete om maten. Inte så kul. Men nu är det över och kvar är bara lite förkylning sen innan. 
Jag hoppas att resten av lovet går i samma anda!

Saker jag älskar här:

- Att det lägenheten håller sig sval även när det är äckligt varmt ute, som idag.
- Att världens vackraste strandstad ligger 20 min bort med buss.
- Att det kostar ca 20 kr för en bussbiljett som gäller hela dagen.
- Att de två tyskarna går under det gemensamma namnet "zie germans" och att de räknas om en person.
- Att man går till skolan i flipflops.
- Att min första uppsats ever på engelska blev godkänd.
- Att det finns skor i min storlek.
- Timtams. Det är världens godaste kakor. 
- Alla coola fåglar. Inte mördarfåglarna dock.
- Att fem liter vin kostar ca 60 kr.

the shadow in the background of the morgue

okej, det var ju en jävligt emo rubrik, haha. jag menade inte att jag känner mig emo alltså, för jag har precis kommit hem från världens vackraste strand och världens finaste stad eller by eller vad man nu ska kalla Mooloolaba. sjukt jävla vackert. jag glömde ju självklart min kamera, typiskt nog. men nästa gång ska jag ta bilder. det är fullt av små söta caféer och affärer långst en gata preciiiis vid stranden. jag vill bo där! men det är långt till skolan och man måste ta bussar varje dag och man kan inte lita på lokaltrafiken här. men kanske kanske att det går senare om jag planerar mitt schema bra. jag älskar Mooloolaba! och nej, jag orkar inte stor bokstav i början av meningar.
(Alla andra bilder från stranden som jag hade sen förut är från Maroochydore, som ligger typ brevid Mooloolaba men inte är lika vackert)

First assignment - check!

Jag har lamnat in min forsta uppsats. Fett najs. Men jag har en till till pa fredag nasta vecka. Och jag har prov pa mandag. Och jag sitter pa en javligt trakig lektion om indesign. Vi lar oss hur man alignar saker. Jag vet inte vad det heter pa svenska, men jag kunde det for 4 ar sen ungefar. Sa jag sitter mest och vantar pa att klockan ska bli 19 sa jag far ga hem.
Men saker kunde varit varre. Min helg borjar om 1,5 timmar. Can't wait!
Imorgon ska vi fa 26 grader. Och da menar dom i skuggan. Och har ar det javligt stor skillnad pa skuggan och solen, sa det kommer kannas som 30 typ. Jag ska bada i poolen for forsta gangen tror jag. Haha. Och plugga i solskenet. Fordelen med prov ar att man kan plugga utomhus. Skriva uppsatser maste man uggla pa sitt rum for att gora.
Nu ar min rast slut.

dagar kvar till hemresa
RSS 2.0